För tidigt firande

När man upptäckte kaffesorten Liberica i slutet av 1800-talet skrevs det hänförda artiklar i ett lexikon om upptäcktens fruktbarhet, livslängd och smak. Det fick man dock ta tillbaka, för längre in i Afrikas inre hittade man ett ännu bättre alternativ. Robusta-bönan grävdes fram av flitiga forskare vid den stora kröken i Kongofloden år 1898. I dag står Robusta-bönan för närmare en tredjedel av den totala världsmarknaden för kaffe.

Kaffebönor för andar och demoner

Ända sedan dess är Uganda ett av Robusta-bönans basländer. Här har dock kaffet en andlig snarare än en kulinarisk funktion. Kaffebönorna utgör band till de döda och beseglar vänskap och äktenskap. Det är närmast otänkbart att blixten ska slår ner i ett kaffeträd. Det är kanske därför som man än i dag planterar kaffeträd för att bringa tur bland bananer, baljväxter, nötter och andra skuggträd.

Kaffebönor som mat

Runt Victoriasjön, det största innanhavet på södra halvklotet, odlar man traditionellt Robusta-kaffe. Odlingen fungerar som fast inkomst för ungefär 70 000 familjer i Bukobaregionen. På 1600-talet fördes plantan hit från Kongo och Gabun av erövrare från Bunjoro. På den tiden formades kaffet till kulor med hjälp av fett och användes som vägkost och reservproviant.